Hon gjorde bäst mat – och barn med kungen!
I kväll har jag firat kvinnan som var Sveriges bästa matlagerska på sin tid – och hemlig älskarinna åt kungen!
Gustava Björklund föddes 1794 i Finland, kom till Sverige och startade krogrörelse och blev vida berömd. Alla älskade hennes mat, och hon skrev några av våra tidigaste kokböcker – den första av dem, som kom 1847, såldes i otroliga 15.000 exemplar. Men under de sista åren gick allt utför, och Gustava dog fattig 1862. Efter sig lämnade hon en son och två döttrar – vilkas far med största sannolikhet var kung Karl XIV Johan.
Ett fantastiskt levnadsöde, och en fantastisk kvinna. Snygg var hon också, och glad och trevlig, vilket förmodligen var det som fick kungen på fall när han träffade henne på Franska Värdshuset på Djurgården, ett ställe som var känt för sina tilldragande servitriser, och där hon började sin yrkesbana.
I dag firades alltså Gustava, när Lilla Sällskapet fyllde 200 år, en sammanslutning matvänner som Gustava var kokerska åt under ett antal år under första hälften av 1800-talet.
Ja, jag är med i det gänget; men nej, jag har inte varit det från början :-)…
Vi hyllade vår beskyddare med mat ur hennes första, revolutionerande kokbok: buljong (bouillon skrev Gustava, som var oerhört franskinfluerad; hon importerade själv fina franska råvaror som tryffel och ostron) med grönsaksstrimlor, därefter kokt kalvbringa med gräddsås och kräftor samt till sist mandelglass med rullrån och bär. Gustava var tidigt ute med att göra glass, en exklusivitet från södra Europa, som hon tillverkade i träkärl, som hon ställde i is och vevade runt tills massan frusit. Snacka om pionjär!
Många av Gustavas recept håller fortfarande. Den som lyckas få tag i den lilla boken ”Gustava Björklund och hennes kokkonst” kan lära sig laga sillbullar med korintsås (bland det godaste man kan äta!), abborre med ostron, ansjovisstuvad gädda, griljerad oxbringa med kaprissås, ”maccaroni-pudding” och mycket annat spännande. Urgammal svensk matkultur, inspirerad av den tidens franska strömningar.
Gustava är mindre känd än inhemska matlegendarer som Kajsa Warg och CE Hagdahl. Men i dag, när det är 220 år sen hon föddes och ”hennes” sällskap fyller 200 år, tycker jag att vi höjer en bägare för en av den svenska kokkonstens största. Skål och grattis, Gustava!