Bli medlem på Mitt Kök helt gratis.
  • Spara obegränsat antal recept
  • Ladda upp egna recept
  • Kommentera recept

Logga in här

Därför firar vi jul i Sverige – och äter som vi gör

Julgranen kommer från Tyskland från början.
Sill, köttbullar, Janssons frestelse och julskinka – några av de populära rätterna på julbordet.
Julskinkan är ett måste på julbordet enligt många.
Den 24 december varje år dansar vi runt granen, äter julbord och öppnar julklappar.  Men varför gör vi som vi gör på julafton? Här är förklaringen till varför vi firar jul i Sverige – och julbordets betydelse.

Vi firar jul i Sverige den 24 december, till minne av Jesu födelse. I många andra delar av världen, USA bland annat, firas i stället jul den 25 december. Julfirandet i Sverige innehåller en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner och de nutida traditionerna kommer från 1800- och 1900-tal. På 1700-talet sågs de första julgranarna i Sverige, en tradition som kom från Tyskland. Under 1920- och 1930-talet började man använda en adventsljusstake med fyra ljus, en sed som kom till Sverige i slutet på 1800-talet.

Läs också: Julmat – 10 saker du inte visste 

Julmat – varför äter vi som vi gör?

Prinskorv, köttbullar, sill, skinka, sylta, Janssons frestelse, sill, lax, rödkål, brunkål och gröt – några av alla maträtter som är vanliga på julbordet. Julskinkan blev ett populärt inslag på julbordet under 1900-talet, men traditionen att äta gröt vid jul sträcker sig ändå bak till 1800-talet. Då var det vanligt att man la ner en bittermandel i gröten, och den som fick mandeln skulle inte bli gift under kommande år, men den som fick sötmandeln skulle bli gift. Anledningen till att vi har mycket mat från grisen på julbordet är också en gammal tradition, då man förr under julen festade på det som kom från grisen – som sylta, revbensspäll och korv.

julfirande.

Glöggen har druckits sedan medeltiden, och smaksattes med kryddor för att den skulle smaka gott och under 1800-talet blev glöggen ett kärt inslag i vår jultradition. Dopp i grytan är det äldsta inslaget på vårt julbord, och det finns en anledning till varför julafton också kallas ”dopparedagen”. Förr i tiden doppade man nämligen det ofta hårda brödet i skinkspa under tiden man förberedde julbordet.

Läs också: Janssons frestelse – recept 

Julklappens historia

Det sägs att på 1600-talet så hördes en knackning(klappning) på dörren på julaftonsmorgon och sedan kom ett paket; därav ordet julklapp. Julklapparna var ofta hemmagjorda, men efter andra världskriget hade folk råd att köpa saker att ge bort som julklappar. Man tror att julklappar har förekommit ända sedan medeltiden, och i Sverige har vi delat ut julklappar sedan 1700-talet. Under 1800-talet var det julbocken som delade ut klapparna, men på 1900-talet tog tomten över det jobbet.

Läs också: Julskinka i ugn – klassiskt recept 

Därför pyntar vi julgranen

Julgranen dök upp i Sverige under 1700-talet, och har sitt ursprung i Tyskland. Under slutet av 1800-talet blev julgranen vanlig i julfirandet i svenska hem. Den kunde då vara mindre och antingen stå på bordet eller hänga från taket. Granarna kunde dekoreras med levande ljus, äpplen och girlanger. Idag pyntar vi med glitter och julgranskulor. Förr trodde man att om man klädde hemmet med granar och kvistar skyddade man hemmet mot onda väsen.

Källa: Wikipedia/Julbordsguiden.